|
Fluorit och UD-glas Om du håller upp ett prisma mot solljuset framträder ett regnbågsspektrum. Det här beror på att ljusets olika våglängder bryts vid olika punkter i prismat. Samma fenomen inträffar, om än i lägre grad, i kameraobjektiv, men det kallas då för
kromatisk aberration. På bilden syns effekten som en kantfärgning längs motivets konturer. Genom att kombinera konvexa och konkava linser kan man korrigera problemet, om än inte helt eliminera det. Fluorit, som har en mycket låg ljusspridning, motverkar den aberration som vanliga optiska glas inte lyckas eliminera. Canon lyckades på 1960-talet tillverka kristallfluorit på konstgjord väg, vilket resulterade i de första utbytbara objektiven med
fluoritlinser. På 1970-talet tog Canon fram de första UD-linserna (Ultra Low Dispersion), d v s optiskt glas med låg ljusspridning. Denna teknik förädlades under 1990-talet vilket resulterade i Super UD-linser. Flera av dagens superteleobjektiv, t.ex.
L-serien, telefotozoom- och vidvinkelobjektiv använder en kombination av fluorit, UD och Super UD.
|