Gräva i staden – svenska stadsbor går tillbaka till sina rötter
Av Maxim Shemetov och Helena Söderpalm
De gör det på hustaken, på balkonger i höghus och även på en nedlagd järnväg: Svenskarna har upptäckt en passion för urbana trädgårdar som ett sätt att odla färsk mat och att återfå kontakten med naturen.
Som en del av en global rörelse odlar ett ökande antal svenska stadsbor i sina egna blomlådor och trädgårdar eller besöker offentliga trädgårdar byggda i industri- eller kontorsområden.
"Uppe på taken kan vi skapa mer städer med mer biologisk mångfald", säger John Block som leder guidade turer i Malmös botaniska trädgård på taket, Augustenborg.
Med en yta på över 9 500 kvadratmeter ovanpå kommunens kontorskvarter är trädgården mer än bara ett vackert utrymme, säger han.
"Med hjälp av dessa nya grönområden skapar vi en bättre stadsmiljö tack vara kyleffekten och minskningen av luftföroreningar som de ger."
Inspirerad av New Yorks Highline, en trädgård byggd på en upphöjd järnväg och Berlins Prinzessinnengarten, ödemark som odlats upp, har ett område i Stockholm förvandlat en nedlagd järnväg till ett gemensamt utrymme för hundratals fritidsodlare.
För fem år sedan ville Philipp Olsmeyer göra sitt område på Södermalm grönare och kan kontaktade lokala myndigheter angående sin idé för Trädgård på Spåret.
"Nu finns det omkring 200 (odlings-)lådor här. Några av dem tillhör föreningen och vissa hör till skolor," säger han.
Ett par kilometer bort ligger Rosendals trädgård, som är en stadsgård som besöks flitigt av Stockholms matintresserade som njuter av dess grönsaker, frukter och örter i växthuscaféet.
Pelle Mattsson kombinerar sitt jobb som illustratör och grafisk formgivare med trädgårdsarbete på Rosendals, något som hjälper stadsbon att hålla kontakt med årstiderna.
"Trädgårdsskötsel i Sverige är säsongsbetonat, så jag tycker det är en bra kombination", säger han.
"Att sitta i studion och rita och tillbringa några dagar i trädgården".